Många i dagens samhälle är antingen kaxiga och söker uppmärksamhet eller så är dem blyga, finns fåtal självsäkra tjejer som är ödmjuka. Varför vill man tex lägga ut nakenbilder på sig själv över nätet? Vart är självkänslan där? och Självrespekten? Är det viktigare att uppskattas av andra än att älska sig själv och vara trygg i sig själv? Jag vet att jag själv har lagt ut bikinibilder mm, men det har inte varit för att visa upp min kropp, jo kanske för flera år sedan, men inte idag, jag har sån sjuk självrespekt till mig själv idag. Jag har inte jätte urringade kläder längre på mig när jag är ute. Jag respekterar att folk är olika,det får göra vad dem vill i sina liv, och lägga ut vad dem vill. Jag vill att just du som läser detta inlägg funderar över hur du ser dig själv som individ, hur du visar världen vem du är, och vad du tycker om dig själv. Dessa frågor är viktiga för ens egen skull. Jag skriver detta för att peppa er själva, att känna att ni älskar er själva för den ni är och att ni duger som ni är. Ha det gott. Stora kramar

Jag hatar att använda handväska men just nu har jag bara massa skräp typ, borste, handkräm, viktiga papper mm.

Någon mer än jag som hatar att använda handväska?

De är att sova, äta och umgås med folk.

Hej alla godingar. Hoppas allt är bra med er.

Nu umgås jag med min syster och vi dansar för fullt i huset. Vi är ensamma hemma också.

Livet är på topp.

Var rädda om varandra.  

Så här såg jag ut på sista april förra året. Hade också en tunn, tunn kavajj jag vet det var idiotiskt, frös något enormt, och linnet åkte upp hela tiden så visade mina trosor för hela världen.. hhaha I år ska jag ha mer kläder på mig, tro mig.

En röd tröja, vitt linne och skitiga mjukisbyxor, råkade somnade med kläderna på som vanligt. haha

En sak jag tänkt på, många tar människor för de den var förut, men inte för den är idag. Folk förändradras varje dag antingen positivt eller negativt. Thats it!

Nu när jag vaktar yngsta systern så kom jag och tänkta på hur många av mina vänner som har barn och hur många i min ålder som redan har barn. Det är sjukt många, kul för er jag själv vet att jag skulle bli en väldigt bra mamma nu, men vill vänta några år, tills jag levt klart de unga livet och fått fastjobb, flyttat hemifrån och varit tillsammans med min pojkvän ett tag, och är några år äldre. Allt har sin tid.

Som idag vaktar jag min syster på ett år, är helt slut redan, haha. Har bytt bajsblöja och lekt med henne och typ degat framför tven och halvsovit. Jag älskar att vara med barn, skaffa barn är enkelt men att uppfosstra barn är något helt annat. Jag vill kunna ge den all kärlek och omtanke jag bara kan, och ge den trygghet och den har jag inte nu. Så det får vänta. Jag vet flera unga mammor och pappor som är riktigt bra föräldrar och det är grymt bra av er, det visar på att åldern inte har någon betydelse.